Underlagen till figurerna bygger på officiell statistik från statistikprodukten Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS), som framställs av Statistiska centralbyrån (SCB). BAS beskriver utbudet av arbetskraft i Sverige med hjälp av administrativa data. Syftet är att beskriva arbetsmarknadsläget samt utvecklingen över tid. På denna sida redovisas variabeln Huvudsaklig inkomstkälla fördelat på kommun, åldersgrupper, kön och födelsebakgrund. Redovisningen sker i procent av det totala antalet personer enligt BAS i respektive demografisk grupp.
Huvudsaklig inkomstkälla framställs utifrån vilka förvärvsinkomster och transfereringar, uppdelade i enlighet med de åtta kategorierna, som är störst. En person som under en del av året har fått föräldrapenning, men som under andra delar av året har haft arbetsrelaterade inkomster som överstiger dessa, kommer således märkas i statistiken som en person med arbetsrelaterad huvudsaklig inkomst. För en fullständig bild av uttaget av olika ersättningar behöver därför kompletterande källor användas. Se t.ex. statistiken om den offentlig försörjningens omfattning: Den offentliga försörjningens omfattning.
Personer som tillhör kategorin Saknar ersättningar utgörs bland annat av personer som helt saknar inkomster eller har sin enda inkomst från barnbidrag eller kapitalinkomster. Det kan också vara personer som inte borde vara folkbokförda eftersom de har utvandrat från Sverige utan att meddela detta.
Statistiken som redovisas är individstatistik. Det tas således inte någon hänsyn till om personen ingår i ett hushåll eller inte, vilket också har betydelse för bilden av hur individen försörjer sig.
Läs mer om statistikens innehåll, definitioner och kvalitet samt hur statistiken förhåller sig till andra statistiska produkter på SCB:s hemsida Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS).
Statisticon har utarbetat Sociala kompassen, en socioekonomisk och demografisk analys av kommuner. Vi tar årligen fram en uppdaterad social kompass för Sveriges kommuner. Kommunerna analyseras utifrån tio variabler som tar fasta på åldersstruktur, födda utanför EU/EFTA, inkomstnivåer, utbildningsnivå, arbetslöshet och sysselsättning samt ohälsa. I analysen delas kommunerna in i fem kompassgrupper utifrån likhet sett till socioekonomi och demografi. Kompassgrupperna ger alltså en bild av vilka kommuner som har liknande förutsättningar.
Läs gärna mer om Sociala kompassen här.